Jag är så trött på att ha ångest över en och samma person. Först när jag trodde allt var bra men jag hade ständig ångest över olika saker hela tiden som aldrig gick över, jag lärde mig bara dölja den. 

 

Och nu ångesten över att jag vet att det är dåligt och att det varit dåligt från början. Inte alltid och inte hela tiden men det har funnits med. 

 

Jag orkar inte ångra saker i mitt liv och jag tänker kämpa för att inte ångra, men det grämer mig och jag ligger gärna i fosterställning och ångrar det som varit och drömmer om att någon ska plocka upp mig och ta mig till det som är bra. Vad som är bra har jag ingen aning om för jag orkar inte ta reda på vad jag vill ha. 

 

Men jag vet med vilka jag mår bra av att va i samma rum som och i den änden tänker jag börja leta.