Att inleda en blogg med att skriva att man inte är en bloggare känns alldeles för motsägelsefullt för att jag ens ska orka med mig själv.

Sanningen är att jag är en sporadisk bloggare. Med ett behov av bekräftelse och en plats för att uttrycka, publicera bilder på mig själv och annat jag tagit, få beröm och gråta ut min sorg när livet är jävligt.

Många sådana platser har funnits sen innan. Den här platsen får bli min sommardagbok. Sommaren 2012 då jag traditionsenligt ska jobba på camping och spendera nätterna i fint sällskap med lagom dramatik och spänning. Vara ledig alldeles för lite och inte hinna med nånting men ändå mest bara sitta av tiden.

En sommar fylld med spänning alltså! Kanske får jag dansa lite och hångla i gräset.

Mycket nöje!