Någon sa att jag var fin och att det var fint att jag var där men jag insåg först nu att jag inte svarade någonting alls. Fnissade kanske lite, kanske tittade jag upp bakom min lugg och försökte se söt ut eller vad jag nu gör. Minns inte. 

 

Orkar inte bry mig om någonting på ett oroväckande sätt. Tycker om när saker och ting känns bra men jag orkar inte anstränga mig mer än nödvändigt. 

Fast jag blev ju glad förstås, det blev jag.