Viker origamitranor till en klubb och sitter en hel dag på en teater, bär tunga vassa mixerbord och monitorer, r överflödig och väntar på band som är hälften otrevligt och blir tröttare med huvudvärk som dunkar och äter donkenmat och har ångest pga kan inte känna efter vilka känslor som är vilka och tiden tickar och jag vill inte att någon ska tycka illa om mig. Vill ej va källan till något ont. Tänker att jag ska skriva en låt men får aldrig tid och förlorar pengar och arbetstid så vill bara gömma mig i en grotta. Går upp tidigt och gör födelsedagfrukost och gör någon glad iallafall. Imorgon måste jag bestämma en grej och inte låta något rus bestämma, kanske bara dansa och låtsas som ingenting bara vara snäll och hoppas alla är förstående och alt löser sig det löser sig det löser sig det löser sig. Jag vågar ju inte ens va kär.